Det började för ett par veckor sedan med att farfar åkte på x-antal hjärtinfarkter och åkte in på sjukhus.
Sedan har det bara rullat på.
Inte inom familjen men likväl vänkretsen har blivit drabbad.
En väninnas anhörig hittade sin partner död.Bara så där.
Ingen som ännu vet varför.
Nyfyllda 30 och det var dags att gå!
Imorses fick jag ett samtal från en annan väninna som var helt förstörd då hennes närmaste vän huxflux utan någon föraning fick hjärtstillestånd och ligger på intensiven- måste det ju bli
En ung mamma i min egen ålder.
Jag bara känner hur sorgen väller fram inom mig och jag kan inte förstå hur detta kan hända så unga människor med hela livet framför sig.
Tanken slår en självklart att - när kommer det till oss.
Kommer vi att klara oss.
Man kan absolut inte lova att man finns kvar i morgon.
Gör man det?!?!!!
Jag önskar att jag kunde göra mer för dom berörda , men får väl hoppas på att mina tankar som finns med dom räcker.
Ingen rolig lördagmorgon med andra ord.
Förhoppningsvis kan jag lägga alla tankar åt sidan ett par timmar ikväll då jag skall iväg och träffa en väninna som jag inte sett på cirkus 2 år.
Några timmar hos henne och hennes sambo med en massa människor, gott att äta och ett gott glas med alkohol fritt för mig då jag kör hem senare ikväll igen!
Sitter färdig sminkad, bara håret och klädseln kvar sen sticker jag.
Farfar som har varit här på besök skall köras hem innan jag kan åka vidare.
Nu blir det till att ta hand om allmänt gnälliga barn som inte verkar må som dom skall idag!
Ta hand om er och era kära.
Man vet aldrig hur länge man har varandra!!
Linda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar