måndag 5 september 2011

UppOchNer

Här är det tomt som vanligt.
Anledningen?!?

Jag har nog bytt blogg ;-)
Tanken var att jag skulle vara ambitiös och ha 2 bloggar men det funkar nog så där bra tror jag!

Följ med till den andra istället.

Kram Linda

UppOchNer

tisdag 30 augusti 2011

Vi ses igen.

Jag har nog kanske bytt blogg.
Eller jag vet inte riktigt!

Håll utkik på båda om ni har lust!

Upp Och Ner

Eller så kommer jag att skriva på båda. Men det återstår att se.

Linda

lördag 27 augusti 2011

Helsingör



Här har som vanligt varit en aningens tyst. 
Att blogga faller inte mig riktigt i smaken för tillfället.
Nu blir det mest ett tvångsinlägg för att se om lusten kommer tillbaka efter detta.
Vi får se!

Förra helgen åkte jag och barnen på ett dagsöventyr tillsammans med Bästa Granninnan P och hennes underbara ungar till Helsingör..
En hel dag i solen med glassätande, lite shoppande, sniffandes i danska ostbutiker.


 En av gågatorna i Helsingör
Min underbara Shola

 Brandmannen Milton smaskandes på godis
Lilla grisen Thea posar medans Shola och Amanda tar bilder

En riktigt trevlig dag hade vi.
Och kommer förhoppningsvis att göra om det snart igen.
Att vi sedan fick en riktigt god middag hemma hos Ps föräldrar gjorde inte saken sämre.


Denna helgen eller rättare sagt igår firade maken och jag 5 årig bröllopsdag.
Middag avnjutes på Thai Elephant här i Borås.
Barnen är hos mormor och morfar. Och maken och jag är snart på väg över till grannarna för en kopp kaffe.
Sen blir det syltande resten av kvällen.Förhoppningsvis!


tisdag 16 augusti 2011

I brist på annat...

Har eg ingen lust att blogga. 
Känns som jag har massor att berätta men eg inte. Att börja knappra på datorn har känts så ini h-vete svårt.
Men men.. 


Just för tillfället har jag absolut inget bättre för mig ;-) 
På tv är det skit. Disken är tagen, tvätten är vikt och hängd, barnen sover, stickat för glatta livet så jag inte orkar mer.
Och då var det kanske dags att ta tag i bloggmolnet som hängt över huvudet på mig.


Sommaren har kommit och gått i Borås.
Hösten är på ingång eller rättare sagt den har redan anlänt.
Här hemma sitter vi och planerar höst och vinterinköp till barnen.
Vinterskor är köpta, nu blir det att kolla ytterkläder och annat kul.


Under sommarens sista veckor hann vi faktiskt med att göra klart barnens rum.
En liten låda skall byggas, sättas på plats, målas och sen kan gardinerna komma upp.
Småttingarna älskar sina nya rum. Sholas kompisar total älskar det. Ja det känns riktigt riktigt lyckat.


Just för tillfället jobbar maken på annan ort och kommer hem lite då och då. 
Shola hjälper till med syskonen och ställer upp på ett helt annat sätt än när pappan är hemma varje dag.
Tacka vet jag att förskolan finns och barnen kan vara där nu när jag är sjukskriven.
Sitter och skall ringa runt till patientombudsmannen (heter så va?!). 
Är så satans trött på att fortsätta springa runt hos läkarna men inte få någon som helst hjälp.
Så nu var det väl dags att gå vidare.


Vi får väl se vad som händer.
Nästa möte med nästa läkare är nu i slutet på augusti. Hoppas på att den läkaren har nåt innan för pannbenet.


fredag 22 juli 2011

Oslo

Sitter framför nyheterna med NRK och tittar på vad som händer/hänt i Oslo och på Utöya.
Hur fruktansvärt som helst.
Hur kan man?!? 


Norge finns i mina tankar.

torsdag 21 juli 2011

Agda 85 år

Ja nu är det bekräftat!!
Mitt riktiga namn är Agda och jag är 85 år gammal.


Under den senaste tiden har det varit mycket halv knepiga skriverier här på bloggen.
Jag har väl skrivit hälften ungefär mest pga att jag inte vet vilka som läser och alla har väl inte lust att läsa om mitt för tillfället väldigt tragiska liv.
Här har inte skett så mycket på inredningsfronten på senare tid pågrund av sjukdommar som blivit värre och värre.


Men för att kunna uppdatera ordentligt börjar vi från början.
Som 12 åring fick jag konstiga utslag liknande vattenblåsor på hela händerna.Detta i samband med en allergisk reaktion kring ögonen samma kväll som det var "bal" (det var väl ett försök av Vättleskolan, Angered, Göteborg till att likna US of A). Efter en massa springande fram och tillbaka till olika läkare konstaterade dom då att dom fick gissa att det var antingen eksem eller svamp. Och så var det bra med det.
18 år gammal hade jag fortfarande problem med utslagen på händerna men hade även ont i lederna, på Kalanderska i Göteborg konstaterade man att jag hade reumatisk värk, men jag var alldeles för ung för att få det och dessutom var det så lite så det behövde man inte bry sig om!!
Vid 22 års ålder flyttade jag och dottern Shola till Bergen, Norge för att starta ett nytt liv. Ny miljö, nya vänner , nytt boende och nytt jobb.
Härligheten varade inte så länge då jag drygt 2 månader efter flytten började få våldsamt ont i ländryggen, så till den grad att jag inte kom ut sängen, kunde inte ens få flickan ner på dagis eller forsla mig till toaletten själv. Hur jag klarade mig , har jag än idag inte listat ut. Läkarna i Norge kunde inte hitta nåt fel på mig utan trodde att ryggsmärtan berodde på att jag kände mig utesluten och trakaserad utav chefen på mitt arbete.


Då jag inte kunde sköta mitt jobb utan vart sjukskriven nästan hela min prövotid, valde jag att flytta hem till Sverige igen.
Bodde ett tag hos mina föräldrar medans jag letade bostad. Under denna tiden träffade jag även min make och inte långt efter att vi träffats valde vi att flytta ihop.
Problemen med ryggen kom och gick.Jag sökte läkarvård men ingen visste vad det var eller ville veta vad det var. Mina misstankar om reumatismen tog man ingen notis om för som sagt
-Jag är/var för ung.



Efter att min mamma träffat en bra läkare som jobbade privat med reumatologiska sjukdomar beställde jag tid där och fick tur i oturen träffa en annan läkare än den som ägde praktiken. Han som jag fick träffa - ställde diagnosen så fort jag satte foten innan för dörren - PPP- en typ av psoriasis artrit med vattenblåsor på händer och fötter. 


Då var jag 23-24 år gammal. Och hade redan då haft sjukdomen i ca 12 år. 
Sedan dess har jag sprungit från vc till vc till reumatologen på Sahlgrenska, Göteborg, till vc till vc till vc.Och aldrig fått rätt utredning eller blivit tagen på allvar.
Sedan vi flyttade från Gbg har jag nog sprungit på våran nya vc 1 ggn i månaden. Och bara blivit sämre i kroppen. Värken i ryggen och höfterna har blivit värre. Jag kan väldigt sällan resa mig upp utan hjälp från sittande till stående.
Att klä på sig går ibland, barnen får gå på dagis så länge som dagis okejar tiden.
Nu för ca 3 månader sedan efter ett par sprutor med kortison in i vänstra höften, ny medicin osv. Var det en läkare som beslöt sig för att det kanske var dags för en utredning. Vi började med en skiktröntgen av rygg och vänstra höften.




I förr går var jag tillbaka på återbesök hos min läkare på vc efter 6 veckors sjukskrivning och ytterligare ny medicin. 
Innan mitt återbesök har jag kommit i kontakt med sjukgymnastiken som i sin tur kontaktade Hjälpmedelscentralen som har varit på hembesök och förset mig med olika hjälpmedel som kanske kan underlätta min vardag - en specielkudde att sitta på, ett glidlakan till sängen så jag förhoppningsvis ska kunna byta ställning lättare på natten och en sittbräda i badkaret som underlättar genom att jag inte behöver kliva i badkaret längre utan kan glida i!
Smärtan sitter kvar, medicinerna hjälper inte och utredningen fortsätter.
När jag var där fick jag svar på min skiktröntgen - min vänstra höft är likvärdig med en 83 årings.
Min läkare sa att dom aldrig / väldigt väldigt sällan får  in fall där en 32 årings höft ser ut som min.
Höftleden är helt förstörd och skulle behöva bytas ut.
Men jag är för ung och får knapra tabletter tills jag är drygt 50 och då kanske man kan byta ut den.


Tack för det televerket.


Härmed byter jag nu då namn till agda83. Kanske borde jag byta bloggnamn oxå.. ;-) 


Linda

lördag 16 juli 2011

Slut

Har idag kommit hem efter ett par dagar hemma hos mamsen och papsen.
Att man kan bli så trött av att vara borta och vila upp sig!
Tröttare än när jag for.


Maken var hemma och fixade med vatten och rör.
Men trevligt har vi haft det!
Skrev ju för ett par dagar sedan om att  - Vi är på modet , nu är artikeln här.
Klicka på texten Vi är på modet och klicka fram till sidan 12 så hittar ni både bilder och text på våran familj.


Tyvärr är jag inte så duktig så jag kan lägga in det här.
Och dottern som skulle hjälpa mig har flytt hemmet för övernattning hos en tjejkompis.
Själv blir det till att ta nattlampan och gå och lägga mig och läsa min bok.
Och kramas med maken som jag saknat så!!


Godnatt på er och fortsatt trevlig lördagskväll


Linda