Kul att se.

Att trots att här inte regnar inlägg så tickar besöksvisaren på.


Handen mår inte helt hundra ännu, vilket ioch försig inte är så konstigt när dom var inne och grävt och haft sig i den.
Jag har försökt att återge detaljer till maken om hur det känns i handen, vad dom gjort under op osv.
Jag tror inte att det uppskattas riktigt.


En ulkning, rynkning på näsan och - tack men jag behöver inte veta- så är det den uppfattningen jag fått.
Därför bespar jag er morbida tankar och förklaringar.
Jag tycker själv att sådant är super intressant.
Men det är jag visst ensam om!


Denna morgon ville jag mest tacka er som kikar in här varje dag.
För att underlätta kan ni klicka på knapparna "bloglovin" eller följ med google, då får ni ett litet meddelande när jag uppdaterat.


Linda

Min fina lilla tjej

Idag har vi vart och hälsat på hos mormor och sedan åkt vidare till morfar på 

hemmet för att se hur han mår men oxå hur han har det.

Ingen vidare trevlig upplevelse. Det är en riktigt gammal pappa som ligger i sängen. Ganska apatisk.

Däremot säger mamma att han bara blir bättre och bättre så vi får väl se.

Min lilla tös gick med jeansshorts, vit tunika och vårens jacka på sig. Så vacker. 

Inte bara mamma och pappa som tyckte det.

Storebror klappade henne på kinden, gav henne en kram och sa - Vackra Thea, min gumma.

Väl hemma igen kombonerade hon en egen klädstil.En av brorsans tofflor, båda benvärmarna på ena benet och så valsade hon runt!!

Min gullunge!

Ha en underbar lördagskväll.
Här dricks det vin och kollas på körslaget. Och handen i högläge då den inte känns helt 100 idag..

Fröken Blå

Ett par dagars vila har jag unnat mig.

Imåndags var det operationsdags. Och allt gick jätte bra.

Dock blir jag alltid lika sur när dom väcker mig ur narkosen.

Lite förtidigt enligt mig. 

Varför kan jag inte få sova.

Narkossömn är det bästa som finns.

En lite svullen hand som stramar och värker.
Men när den är läkt hoppas jag att den mår bättre än innan.
Ett längre inlägg blir det inte denna gång då det tar fruktansvärt långt tid att göra pekfingerdansen...
Adjöss!

TGIF

Äntligen.. Fredag.

Eller äntligen och äntligen. Nu när solen och "våren" börjat smyga sig på känns det som att det knappt hinner vara måndag förrens det är fredag igen.

Men just nu är det extra skönt att det är fredag.
Endast ett par dagar kvar tills man ligger på operationsbordet.
Måndag morgon är det som gäller.
Känns så skönt att det snart är dags men lite orolig är jag för hur det kommer att fungera för mig efteråt.

I helgen har vi inga speciella planer, jag skall försöka vila upp mig - kommer nog inte kunna göra så mycket endå då jag fått veta att jag inte får lov att äta mina mediciner innan operationen och redan är jag helt förstörd.
Att fixa middagen var en riktigt pärs.
Undrar hur resten av helgen kommer att bli!

Inte ens hjärnan känns som att den hänger på som den ska.
Hade en massa att blogga om och hade väl inläggen skrivet i huvudet innan jag satte mig.
Men nu .. vups - borta!

Ha en underbar fredags kväll.
Själv skall jag dricka ett par glas med vin, plugga matte och köpa snask.
Inte i den ordningen direkt- det blir väl snarare köpa snask, dricka vin och plugga ;-)

Gör om Gör rätt

Idag är en riktig sur dag.
Jag tycker inte alls om när vardagen inte är som den brukar. Förändring är inte min grej uppenbarligen!

Och jag som tyckt att jag haft så lätt för det.

Kanske är det stressen kring måndagens op som gör att jag blir mer kinkig och nervig än jag brukar och då gör minsta lilla grej mig ännu "surare".

Idag är det barnens beslutsamhet över att inte sova middag som fått mig att bli en sur kärring.

Man går upp kl 6, går till förskolan och sedan är som en studsboll resten av dagen och kvällen.

Nu har jag iallefall lurat i dom att det är natten. Orkade inte mer kände jag!!

När surheten väl sätter in - och jag är inte en surskalle i vanliga fall. Promise!

Ja då kommer allt.

Att behöva göra om och gör rätt är inte heller kul.

För ett tag sedan skröt jag ju över hur duktig jag varit som stått och rullat mina egna planteringskrukor och sått frön.

Ja eller hur.

Det ville ju sig väl.

Allt bara ruttnade.

Nu har jag iallefall köpt ett odlingshus av hårdplast. För känner jag mig själv rätt så kommer jag att spara detta , hade det vart ett mjuk så hade det åkt i bingen när fröna är klara.
Krukor till att plantera i är oxå fixat!
Så nu börjar vi om och hoppas på bättre lycka denna gång.
Kanske skulle köpa in lite fler fröer då alla favoriterna tog slut i första försöket!


Mmm en riktigt nicig kväll idag...
Från Surpuppan Linda

In The war of Man VS Mouse, Man always Wins

Det är min makes status på Fb. 
En makt kamp som pågått nästan hela vintern.
Med en mus i garaget, en i klädkammaren 1 trappa ner och en på balkongen. Och 
ja det måste ha vart 3 olika säger jag. Maken har sagt att det är samma överallt.
Men idag fick han sitt bevis.
Dom var minst 2.

Bild lånad från http://minplatsisolen.blogspot.com 


När vi nu fick in en mus i köket under veckan tröttnade vi rejält. Men jag tror att spydde nog med galla i förra inlägget ;-)


Imorse fick vi fast den i köket.
Eller förlåt. Maken lyckades.
Jag fick plocka upp den och kasta skiten - han hade ju fångat den!!
Ja eller så hade musfällan gjort det...


Kanske ses som rättvist av vissa men inte mig.
På min dagliga tur till balkongen för att lukta på blommorna 
(jag har blommor på min balkong året runt, Mycket trevligt!)
- hittade jag till min förvåning en till!
With huge balls. 
Eller så var det inälvorna som tryckts ner i den stackaren så det såg ut som 2 gigalantiska kulor.


Nu är dom 2 mindre iallefall. Och åh så glad jag är att fröken i köket inte hade bestämt träff med herrn på balkongen. Hade kunnat sluta likvärdigt som Romeo och Juliett. 
Och vilket tragiskt öde det hade blivit..


Nu hoppas vi på napp från klädkammaren oxå. Och eftersom det är mössens domedag så tror jag minnsan att den går i fällan under kvällen!

Barnen myser i soffan innan nattning. Här blir en kopp kaffe till och sen hoppas vi på bättre tur med boken ikväll.


Linda

Fotar Precis Som Mamma

Min älskade son har en förkärlek till kameran.

Men å andra sidan har väl alla barn det.  

Precis som mamman. 

Allt som oftast när jag laddar över bilder från kameran till datorn har jag minst 30 bilder som Milo man fotat.
Dom flesta är på tv:n och djungelhjul. 
Sen finns där alltid några pärlor.
Självklart sparas dom och kommer förhoppningvis till användning förr eller senare.
Precis som dessa gjorde.


Dom små liven ligger och sover.
Jag skulle ha suttit vid boken och pluggat. 
Ett glas vin fick jag iallefall i mig och nu smyger sig den dära 1 glas vin tröttheten på mig.
Fastnade på ett tal och bad maken om hjälp.
Han konstaterade ganska snart att det bästa var att stänga ihop boken, vila, mysa och helt enkelt göra något annat.


Jag satt ju och räknade tal 1575- tillsammans med första talet från 1573 och sista från 1579...
Inte så  konstigt att man inte fick det rätt då.
Lika bra att lyssna på maken och unna sig en ligga och dra i soffan kväll.


Tror ni det var det jag gjorde då?!
Näähä!
Istället byggde jag upp en vägg med burkar i köket och kallade dit hela vakna familjen tillsammans med hund och katt för att fånga in den j*vla musen som tagit över mitt kök.
En riktig osanitör zon är det för tillfället.
Jag hade hellre lagat mat i en bajamaja.


Musfan verkar dock ha flyttat för kvällen, men jakten fortsätter.
Jag ska allt köpa ett mini hagelgevär för möss och skjuta skallen av den. 
Säger jag nu- maken ville stå beredd med centraldammsugaren och dammsuga upp den lille. Då blev ag blödig och lovade att kasta den i Viskan om jag bara kunde få fånga den i en plastburk istället...


Nu blir det lägga att lägga sig och mysa med en bok. 
Har 3 nya på lager som pockar på mig.


<3 Ha en underbar lördags kväll
Linda